Ingen kan bygga morgondagens kritiska AI-infrastruktur ensam.
Vad: ”From AI to impact: Securing Competitive and Equitable Growth”. Paneldiskussion arrangerad av TCS på Techarena i Almedalen 2026, om hur vi går från AI-piloter till storskalig nytta.
Medverkande: Arba Kokalari, EU-parlamentsledamot (M), Anders Söderholm, rektor, KTH, Alexandra Fürst, CTIO, Telia, samt Amit Kapur, Chief AI & Services Transformation Officer, TCS.
När ny, banbrytande teknik häller ner helt nya klossar i bygglådan börjar vi bygga massor av små torn bredvid varandra. Det ligger lite i ett paradigmskiftes natur.
Små torn har sin funktion, men vill vi nå himlen behöver vi tillsammans trava klossar på samma stora torn.
Panelen i “From AI to impact: Securing Competitive and Equitable Growth” på Techarena i Almedalen pratar inte om byggklossar, men däremot om paradigmskiftet vi befinner oss i. Att diskussionen nu flyttas från att handla om vad AI kan göra, till när våra samhällen, regelverk, affärsmodeller och talangsystem faktiskt är redo att skala upp. Det stora tornet.
– Ingen aktör kan bygga morgondagens kritiska AI-infrastruktur ensam. För det krävs storskaliga investeringar, snabbare tillståndsprocesser och nära samarbete mellan politiken, akademin och näringslivet, säger Alexandra Fürst, vice vd och CTIO på Telia.
AI-skiftet är en "intelligens-infrastruktur" snarare än en teknikuppgradering.
Fürst säger att AI kräver tung infrastruktur och att vi nu rör oss från att ansluta system till att ”ansluta intelligens”. Det görs storskaliga investeringar i datacenter i Sverige men att det behövs ett mer koordinerat ”svenskt sätt” att arbeta. Potentialen finns där.
– Och reglering och innovation är inte motsatser. Smarta regelverk bygger den tillit som krävs för att säkra tillväxt.
Amit Kapur, Chief AI & Services Transformation Officer, TCS, kallar skiftet för en ny “intelligens-infrastrutur” snarare än en teknikuppgradering. Det innebär att organisationer behöver förändra sina grundläggande processer och system. Det räcker inte med att bara tillämpa tekniken på ytan. Denna nya infrastruktur har två bärande principer när det gäller TCS, säger Kapur:
– Människan måste förbli i loopen, och det finns inga “legacy-människor” bara legacy-teknologi – alla kan och måste vidareutbilda sig. Sverige har redan många av de delar som krävs för att lyckas med AI-skiftet – talang, innovation och starka varumärken – men behöver öka takten. Och skala upp mer bestämt.
Från kontroll och reglering till innovation.
EU-parlamentsledamoten Arba Kokalari säger att parlamentet har skiftat fokus. Från kontroll och reglering till innovation. Det ska vara lättare och gå snabbare att utveckla och implementera AI på en strategisk nivå.
– Endast 20 procent av de europeiska företagen använder AI i dag. Genom att förenkla AI-lagstiftningen vill man göra regelverken mer förutsägbara och användarvänliga. Det behövs bättre datatillgång, regelförenklingar och ett tech-talangvisum till Sverige för att minska gapet till USA och Kina, säger hon.
– Europa lider av lågt självförtroende och det finns fortfarande en risk att vi underskattar hur snabbt den globala konkurrensen ökar.
Vi vet fortfarande inte exakt vad all AI-utveckling ska leda till, menar KTHs rektor Anders Söderholm. Och när vi vet – måste det vara hållbart. En väldigt viktig punkt som vi behöver lägga större vikt vid.
Samtidigt behövs omedelbar handlingskraft.
– Europa och Sverige är skickliga på att riskminimera men sämre på att bedöma risken i att inte göra något alls. Amerikanska techjättar köper upp hela forskningsmiljöer och på KTH anpassar vi våra utbildningar för AI-eran. Det behövs en samordnad respons där svensk akademi integreras bättre med kapital och industriell efterfrågan. Ett ekosystem där det är lätt att skala upp snabbt.
Den nationella AI-vägkartan måste finansieras fullt ut.
Hastighet och handling är avgörande. Det krävs för att Sverige och Europa ska undvika att hamna hopplöst efter globala konkurrenter.
För att AI-strategierna ska bära frukt behövs konkreta politiska beslut. Den nationella AI-vägkartan måste finansieras fullt ut, nationella infrastruktursatsningar behöver göras tillgängliga för små- och medelstora företag och vi måste börja mäta faktisk ökning i produktivitet och kvalitet, snarare än användningsgrad eller antal piloter. Nu är det läge för mer verkstad och mindre snack.