Terräng- och maratonlopp är i grunden människodrivna. Samtidigt är de komplexa system som kräver precision, samordning och ständig anpassning. Det är i skärningspunkten mellan mänsklig prestation och komplexa förutsättningar som möjligheter för innovation uppstår.
TCS Lidingöloppet har varit ett av Sveriges mest betydelsefulla idrottsevenemang sedan 1965. Trots över 60 års historia fortsätter prestationerna att utvecklas. Rekord slås återkommande, senast 2025 då Carolina Johnson sprang i mål på 1.49.19 – som första kvinna under 1.50.
Denna utveckling möjliggörs av dedikerade och tvärfunktionella team som kombinerar träning, forskning, utrustning och datadrivna insikter. Genom systematiskt förbättringsarbete har gränserna för mänsklig prestation successivt flyttats fram.
Innovation handlar i grunden om förmågan att anpassa sig. För elitlöparen innebär det att justera strategi efter terräng, väder och dagsform. För organisationer innebär det att fatta bättre beslut i komplexa, dynamiska miljöer.
I stället för att försöka förutspå en enskild framtid handlar innovation om att öva på flera möjliga framtider. Genom simulering, digitala tvillingar och AI kan organisationer – liksom arrangörer av löpartävlingar – testa strategier, utmana antaganden och bygga beredskap för det oväntade.
Inom ramen för Future Athlete Project använder TCS digitala tvillingar för att skapa datadrivna representationer av hjärtat hos en grupp löpare. Dessa uppdateras kontinuerligt med realtidsdata och används för att simulera, analysera och förutse hur hjärtat reagerar på belastning, återhämtning och tävling.
Till skillnad från traditionella modeller, som främst är reaktiva, förstärks de digitala tvillingarna med generativ AI. Det möjliggör mer personliga, prediktiva och adaptiva insikter som kan stödja både prestation och långsiktig hälsa.
Terräng- och maratonlopp är människodrivna aktiviteter som ofta sträcker sig över hela städer. De sammanför logistik, säkerhet, hälsoövervakning, hållbarhet, publikhantering och helhetsupplevelsen för deltagare och åskådare.
Denna komplexitet gör löpartävlingar särskilt väl lämpade som testmiljöer för ny teknologi. Här kan lösningar prövas i verkliga miljöer och i full skala – från ökad säkerhet och effektivare flöden till rikare upplevelser för både löpare, publik och digitala följare.
Precis som moderna organisationer behöver löpartävlingar utvecklas som ständigt adaptiva system. De måste kunna justera sig i realtid, lära av data och förbättras kontinuerligt från ett lopp till nästa.
Liksom de digitala hjärt-tvillingarna kan digitala tvillingar av lopp och städer användas för att skapa säkrare, effektivare och mer hållbara evenemang.
- Vätska utan avfall
Ätbara och komposterbara vätskepoddar ersätter engångsmuggar och minskar avfall längs banan.
- Förstärkt publikupplevelse
Augmented Reality gör det möjligt att följa löpare i realtid och snabbt identifiera närstående längs banan.
- AI-baserad avfallssortering
Autonoma robotar identifierar och sorterar komposterbart, återvinning och restavfall under loppet.
- Energiåtervinnande infrastruktur
Rörelse tas tillvara och används för att skapa lokal energi i cirkulära system.
Framtiden innebär stora förändringar och nya krav på anpassningsförmåga. Bill Quinn, futurist på TCS, beskriver innovation inte som att förutspå framtiden utan som att öva på den.
Precis som löpare drivs av kontinuerliga framsteg och viljan att bli lite bättre för varje lopp handlar innovation om långsiktig utveckling – inte om snabba genombrott.
AI-driven teknologi är därmed inte en punktinsats utan en långsiktig följeslagare i loppet, i organisationer och i samhället.